Bild.
Hej alla.
VARNING FÖR TRÅKLÄSNING.
Idag har jag varit i skolan som vanligt, & tränat som vanligt. På bilden imorse var jag klar med uppgiften vi skulle hålla på med, så jag fick rita fritt. Jag tog fram ett papper & satte mig med musik i öronen. Tog upp pennan & satte den mot pappret. Jag visste absolut inte vad jag skulle rita, verkligen inte. Men så kom jag på, jag blev riktigt sugen på att rita en obäddad säng som någon låg i, men man bara såg fötterna & smalbenen. & denna person hade sockor på sig. Jag blev riktigt nöjd, & jag räckte upp handen för att våran bildlärare skulle komma & kolla, såkallat godkänna att bilden var klar. (Som jag förövrigt tycker är Korkat. Vi ska väl inte rita som hon tycker, det handlar ju inte om rätt & fel. Det handlar om att uttrycka sig med bild istellet för ord. Men vad kan jag säga mer än; svenska skolor nivet.) Så kommer hon fram & kollar på den & säger: Ja, fin gråskala(jag ritade nämligen bara med blyerts) Ska det inte vara något här på väggen? Jag: Nej. S: Okej, men.. Sedan strök hon handen över den & småfnissade lite & tillade: Roligt motiv, en.. så strök hon handen på den igen & mumlade något la ned teckningen & gick därifrån. Lustigt, mycket mycket lustigt. Helt i sin egen värld var hon. & hon såg inte att bilden var lite.. sorglig kanske? Eller lite ensam. Jag vet inte riktigt heller, men den var inget att skratta åt?! Aja, inget att reta opp sig på, eller?
/Jennifer.
VARNING FÖR TRÅKLÄSNING.
Idag har jag varit i skolan som vanligt, & tränat som vanligt. På bilden imorse var jag klar med uppgiften vi skulle hålla på med, så jag fick rita fritt. Jag tog fram ett papper & satte mig med musik i öronen. Tog upp pennan & satte den mot pappret. Jag visste absolut inte vad jag skulle rita, verkligen inte. Men så kom jag på, jag blev riktigt sugen på att rita en obäddad säng som någon låg i, men man bara såg fötterna & smalbenen. & denna person hade sockor på sig. Jag blev riktigt nöjd, & jag räckte upp handen för att våran bildlärare skulle komma & kolla, såkallat godkänna att bilden var klar. (Som jag förövrigt tycker är Korkat. Vi ska väl inte rita som hon tycker, det handlar ju inte om rätt & fel. Det handlar om att uttrycka sig med bild istellet för ord. Men vad kan jag säga mer än; svenska skolor nivet.) Så kommer hon fram & kollar på den & säger: Ja, fin gråskala(jag ritade nämligen bara med blyerts) Ska det inte vara något här på väggen? Jag: Nej. S: Okej, men.. Sedan strök hon handen över den & småfnissade lite & tillade: Roligt motiv, en.. så strök hon handen på den igen & mumlade något la ned teckningen & gick därifrån. Lustigt, mycket mycket lustigt. Helt i sin egen värld var hon. & hon såg inte att bilden var lite.. sorglig kanske? Eller lite ensam. Jag vet inte riktigt heller, men den var inget att skratta åt?! Aja, inget att reta opp sig på, eller?
/Jennifer.
Kommentarer
Trackback
